▼
Var medveten om: detta är bara målet med denna diet, inte nödvändigtvis dess resultat. Resultaten varierar från person till person. Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet.
Det finns många olika varianter av gurkdieten. Vanligtvis varar dessa mellan 7-14 dagar och vanligtvis påstås det att man kan gå ner ungefär ett kilo om dagen.
Gurkdieten är en typisk kraschdiet. Du konsumerar en (väldigt) låg mängd kalorier under en kort tid för att gå ner i vikt så snabbt som möjligt.
När du följer gurkdieten äter du, som förväntat, mycket gurka. Du kan äta gurka som den är, men du kan också äta den i form av en gurksallad (till exempel: en sallad med yoghurt, gurka, lök, vitlök, salt och peppar) eller en gurkshake (till exempel: äpple, gurka och spenat mixat i en mixer).
När man följer denna diet äter man proteinrika produkter som nötter, magert kött, ägg och fisk. I vissa varianter kan man även äta produkter med en relativt hög mängd kolhydrater som brunt ris eller potatis.
Dagen börjar med en omelett med grönsaker och 2 hårdkokta ägg till frukost. Mellan frukost och lunch får du äta ett mellanmål, till exempel: persika, äpple eller några osaltade nötter.
Till lunch får du äta en skiva vetebröd eller fullkornsbröd. Dessutom äter du gurksallad. På eftermiddagen får du äta en gurkshake som mellanmål.
Till middag får du äta 100 gram magert kött eller 100 gram fisk och 200 gram grönsaker. Senare på kvällen får du äta en frukt som mellanmål.
Om du känner dig hungrig mellan måltiderna kan du äta rå gurka(or) eller gurksallad.
De olika versionerna av dieten rekommenderar vanligtvis att man dricker (tillräckligt med) vatten och te.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet.
Exempel på andra kraschdieter är 17-dagarsdieten, 1200-kaloridieten och kålsoppdieten.
Rör dig efter eget omdöme
Med professionell hjälp av en dietist borde det vara lättare att nå dina mål. Kontakta en dietist i ditt område eller prata med en läkare innan du påbörjar någon diet.
Observera att de flesta dieter inte har någon vetenskaplig grund.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar en diet, särskilt om du har ett kroniskt tillstånd som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom.
Om du tror att du kan ha en ätstörning (som anorexi eller bulimi) är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta din (hus)läkare eller sök hjälp någon annanstans. Här hittar du en lista med flera webbplatser som kan ge (online) hjälp. Dessa webbplatser ger också information till personer som känner någon med en ätstörning.