▼
Var medveten om: detta är bara målet med denna diet, inte nödvändigtvis dess resultat. Resultaten varierar från person till person. Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet.
GI-dieten är baserad på glykemiskt index (därav namnet "GI-diet"). Man äter mat med lågt GI-värde i ett försök att känna sig mätt längre (och förhoppningsvis mindre benägen att äta mer). Dessutom undviker man produkter med högt GI-värde så mycket som möjligt.
GI-indexet ger mat ett värde som anger hur mycket den får blodsockernivån att stiga. Endast produkter som innehåller kolhydrater listas på indexet. Värdena går från 0 till 100. Glukos (socker) har det högsta värdet: 100. Värdet anger om en produkt får din blodsockernivå att stiga mycket snabbt eller mycket långsamt.
Enligt författarna till dieten kan man använda glykemiskt index för att gå ner i vikt. Mat med lågt GI-värde orsakar en liten, långsam och längre ökning av blodsockernivån. Detta beror på att kolhydraterna bryts ner långsammare och därför frisätter sockerarter i blodet långsammare.
Eftersom ökningen varar längre känner du dig mätt längre och är mindre benägen att äta (eller småäta) igen, enligt uppfinnarna av denna diet. Om du äter mat med ett högt GI-värde har du en stor, snabb och kort ökning av blodsockernivån (en så kallad "topp"). Det betyder att du känner dig mätt under en kortare tid och att du är mer benägen att vilja äta mer.
Vissa varianter av GI-dieten rekommenderar också att man äter mindre (mättat) fett. Detta gör dieten svårare, eftersom vissa produkter med lågt GI-värde, såsom mörk choklad, innehåller mycket (mättat) fett.
En produkts GI-värde bestäms av typen och mängden kolhydrater. Dessutom påverkar fetterna och proteinerna i en produkt även GI-värdet eftersom de, enligt uppfinnarna, påverkar hur (och om) kolhydraterna absorberas av kroppen.
Det spelar också roll hur produkten bearbetas eller tillagas (t.ex. tillagad eller bakad). Att kombinera produkten med andra livsmedel har också en effekt. Därför, om du äter en måltid med olika produkter, kan du inte bara lägga ihop GI-värdena, eftersom produkterna påverkar varandras GI-värden.
Dessutom finns det individuella skillnader på grund av matsmältningen. Därför kan inte en produkts GI-värde förutsäga blodsockerhöjningen för en person. Detta skulle behöva bestämmas per person. Indexet använder därför medelvärden.
Som ett alternativ till glykemiskt index finns även den glykemiska belastningen. Utöver GI-värdet tar detta hänsyn till hur mycket av produkten du äter. Belastningen bestäms genom att multiplicera mängden kolhydrater med GI-värdet och dividera det med 100:
[Antal kolhydrater] x [GI-värde] / 100 = glykemisk belastning.
Om den glykemiska belastningen är 10 eller lägre är belastningen relativt låg. Ett värde på 20 eller mer gör belastningen relativt hög.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet, särskilt om du har diabetes.
Flera böcker har skrivits om GI-kosten. Några exempel är böckerna av Rick Gallop eller av Antony Worrall Thompson. Det finns också flera e-böcker tillgängliga.
En liknande diet är Montignac-dieten.
Rör dig efter eget omdöme
Med professionell hjälp av en dietist borde det vara lättare att nå dina mål. Kontakta en dietist i ditt område eller prata med en läkare innan du påbörjar någon diet.
Observera att de flesta dieter inte har någon vetenskaplig grund.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar en diet, särskilt om du har ett kroniskt tillstånd som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom.
Om du tror att du kan ha en ätstörning (som anorexi eller bulimi) är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta din (hus)läkare eller sök hjälp någon annanstans. Här hittar du en lista med flera webbplatser som kan ge (online) hjälp. Dessa webbplatser ger också information till personer som känner någon med en ätstörning.