swedish
dutch english german french spanish portuguese italian

FODMAP-dieten

FODMAP-dieten är en diet som riktar sig mot tarmproblem, såsom irritabel tarm (IBS). Uppfinnarna av dieten hävdar att en "låg" FODMAP-diet hjälper till att bekämpa symtomen på tarmproblem.

FODMAP

FODMAP står för 'Fermenterbara oligo-, di-, monosackarider och polyoler'. Fermenterbara betyder att de bryts ner (fermenteras) av bakterier i tjocktarmen. Oligosackarider är kolhydrater som består av en liten mängd (oligo står för 'lite') sockerarter (tänk på glukos och fruktos). Disackarider består av två (di)sockerarter och monosackarider av ett (mono)socker. Polyoler avser organiska föreningar som innehåller två eller flera alkoholgrupper (-OH). Exempel är mannitol och laktitol.

Små kolhydrater

Kolhydraterna som omfattas av FODMAPs är alla "små" eller "korta" kolhydrater som fermenteras i tunntarmen. Detta är en normal process som orsakar gasbildning och kan leda till uppblåsthet.

Känslig för FODMAPs

En viktig aspekt av kosten är att ta reda på vilken typ av FODMAP-proteiner du kan vara känslig för. Det är viktigt att notera här att FODMAP-proteinerna inte direkt är orsaken till några tarmproblem, men att minska (vissa typer av) FODMAP-proteiner bör hjälpa mot symtomen, enligt uppfinnarna.

Du kan ta reda på vilka FODMAP-produkter du bör minska på genom att göra ett test: först slutar du äta FODMAP-produkter helt (första fasen) och sedan (i den andra fasen av kosten) återinför du FODMAP-grupperna i din kost en efter en för att ta reda på vilka FODMAP-produkter du (möjligen) är känslig för.

Tillfällig

Det är viktigt att inte följa FODMAP-dieten för länge. Detta beror på att du inte kommer att få i dig alla näringsämnen du behöver. Det är också bäst, om du vill följa dieten, att göra det under ledning av en dietist eller läkare.

Fas 1

I den första fasen av FODMAP-dieten äter du inga FODMAP-produkter alls. Denna fas varar från 3 till 8 veckor, beroende på hur du reagerar på dieten.

Fas 2

I den andra fasen återinför du FODMAP i din kost en efter en för att ta reda på vilka FODMAP du (möjligen) är känslig för. Till exempel återinför du glukos i din kost i några dagar. Om du inte märker något lägger du till ytterligare en grupp FODMAP i din kost.

Fas 3

Om du har upptäckt att du är känslig mot en eller flera FODMAP-grupper kan du få din personliga kost upprättad. Med denna kunskap kan du försöka minska dina tarmproblem.

Lite mindre av allt

Faserna fokuserar på att minska en eller flera grupper av FODMAP-proteiner. En FODMAP-diet kan dock också fokusera på att äta lite mindre av alla grupper för att försöka minska symtomen på tarmproblem.

Var medveten

Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet. Följ endast denna diet under ledning av en dietist. Att följa FODMAP-dieten för länge är farligt.

Ja

  • Exempel på produkter med lite FODMAP:
  • Hårdostar
  • Jordgubbar
  • Banan
  • Gräslök
  • Blåbär
  • Citron
  • Vindruvor
  • Hallon
  • Grapefrukt
  • Kiwifrukt
  • Laktosfri mjölk
  • Salladslök
  • Citron
  • Mandariner
  • Melon
  • Bok choy
  • Passionsfrukt
  • Palsternacka
  • Pumpa
  • Selleri
  • Apelsin
  • Sallad
  • Gröna bönor
  • Morötter

Nej

  • Exempel på produkter med hög FODMAP-halt:
  • Äpplen
  • Kronärtskockor
  • Sparris
  • Avokado
  • Broccoli
  • Champinjoner
  • Ärtor
  • Fruktjuice
  • Vitlök
  • Kål
  • Mango
  • Mjölk
  • Päron
  • Baljväxter
  • Purjolök
  • Lök
  • Fänkål
  • Vattenmelon
  • Yoghurt
  • Mjuka ostar

Mål

  • Deltid
  • Mindre socker
  • Mindre kolhydrater
  • Medicinsk kost

Rörelse

Rör dig efter eget omdöme

Reaktioner (0)
Lägg till reaktion

Dietister

Med professionell hjälp av en dietist borde det vara lättare att nå dina mål. Kontakta en dietist i ditt område eller prata med en läkare innan du påbörjar någon diet.

Allmänna varningar

Observera att de flesta dieter inte har någon vetenskaplig grund.

Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar en diet, särskilt om du har ett kroniskt tillstånd som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom.

Ätstörningar

Om du tror att du kan ha en ätstörning (som anorexi eller bulimi) är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta din (hus)läkare eller sök hjälp någon annanstans. Här hittar du en lista med flera webbplatser som kan ge (online) hjälp. Dessa webbplatser ger också information till personer som känner någon med en ätstörning.