▼
Var medveten om: detta är bara målet med denna diet, inte nödvändigtvis dess resultat. Resultaten varierar från person till person. Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet.
Provokationsdieten kallas även för matprovokationsdieten. Vissa dieter kallar den för "återintroduktionsfasen". En provokationsdiet utförs vanligtvis efter en eliminationsdiet.
Börja aldrig med en provokationsdiet bara sådär. Rådfråga en läkare eller dietist först.
Provokationsdiet används ofta när symtom tyder på en matallergi. Dieten anses vara en viktig metod för att diagnostisera en sådan allergi.
Tanken med en provokationsdiet är att man konsumerar en misstänkt produkt i ökande mängder för att se om det blir en reaktion.
En provokationsdiet kan göras på egen hand, men görs ofta i kombination med en eliminationsdiet. Vid en eliminationsdiet tas en eller flera produkter bort från kosten under en period av minst 2 veckor. Målet med en sådan eliminationsdiet är att ta reda på om symtomen försvinner när man slutar konsumera dessa produkter.
Om eliminationsdieten har minskat eller helt eliminerat besvären kan man besluta att använda en provokationsdiet för att ta reda på om någon av produkterna verkligen är orsaken till besvären.
Du konsumerar den misstänkta produkten i ökande mängder. Du börjar till exempel med att applicera lite av produkten på insidan av läppen. Om det inte finns någon reaktion inom en halvtimme kan du äta eller dricka en liten mängd.
Den andra dagen kan du prova en fjärdedels portion av produkten, den tredje dagen en halv portion och den fjärde dagen en hel portion.
När provokationstestet utförs är rådet vanligtvis att testa högst en produkt åt gången. Du kan hålla koll på dina resultat i en matdagbok och föra register över hur mycket av produkten du konsumerar, när och om du får en reaktion och vilka åtgärder som har vidtagits som svar. Vid en reaktion bör testet avbrytas.
Provokationstestet kan göras öppet eller blint och kan utföras hemma eller på sjukhus. Hur provokationstestet utförs bestäms av den behandlande yrkespersonen (t.ex. en läkare eller dietist).
Med ett blindprovokationstest vet man inte vilken produkt som kommer att testas. Detta för att förhindra att till exempel rädsla för en reaktion påverkar resultaten.
När du gör en öppen provokationsdiet vet både du och den medföljande experten vilken produkt som testas.
Det är möjligt att din (allergiska) reaktion (delvis) orsakas av placeboeffekten. Du kan till exempel tro att en viss produkt är orsaken till dina symtom och att du får dessa symtom när du konsumerar den, även om de inte egentligen orsakas av produkten. Du kan testa detta med ett placebokontrollerat provokationstest.
I ett placebokontrollerat provokationstest tillagas två måltider åt dig (till exempel 2 pannkakor), där endast en måltid innehåller den produkt som misstänks orsaka symtomen. Måltiderna tillagas på ett sådant sätt att du inte kommer att märka någon skillnad.
För att förhindra att din läkare (eller annan professionell supporter) av misstag avslöjar vilken måltid som innehåller produkten, kan hen välja att inte veta. Detta är ett dubbelblindt provokationstest. Måltiden tillagas av någon som inte är inblandad i testet. Efter testet avslöjas vilken måltid som innehöll produkten.
Om du har hittat en produkt som orsakar en reaktion kan du fortsätta testa om beredningen, kryddningen eller tillverkningen av produkten har någon inverkan. Detta hjälper dig att bättre avgöra om och när du kan eller inte kan konsumera produkten.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet. Börja inte en provokationsdiet bara sådär. Detta kan vara farligt för dig, till exempel för att du kan få en allergisk reaktion.
Provokationsdieten är inte direkt jämförbar med andra dieter, men den har införlivats i många andra dieter, till exempel GAPS-dieten, AIP-dieten och RED-dieten.
Rör dig efter eget omdöme
Med professionell hjälp av en dietist borde det vara lättare att nå dina mål. Kontakta en dietist i ditt område eller prata med en läkare innan du påbörjar någon diet.
Observera att de flesta dieter inte har någon vetenskaplig grund.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar en diet, särskilt om du har ett kroniskt tillstånd som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom.
Om du tror att du kan ha en ätstörning (som anorexi eller bulimi) är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta din (hus)läkare eller sök hjälp någon annanstans. Här hittar du en lista med flera webbplatser som kan ge (online) hjälp. Dessa webbplatser ger också information till personer som känner någon med en ätstörning.