▼
Observera: detta är endast målet med denna diet, inte nödvändigtvis resultatet. Resultaten varierar från person till person. Rådgör med din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet.
En kraschdiet är en diet där du konsumerar väldigt få kalorier per dag. Målet är att gå ner mycket i vikt på kort tid.
En officiell definition av kraschdiet finns egentligen inte. Vi kan dock ge en bra beskrivning. Det är en diet som fokuserar på att äta mycket färre kalorier än ditt dagliga kaloribehov.
I genomsnitt behöver män cirka 2500 kcal och kvinnor cirka 2000 kcal per dag.
Detta antal representerar det genomsnittliga kaloribehovet per dag. Det går också att titta på det basala kaloribehovet: Basal Metabolic Rate (BMR). Detta är antalet kalorier du behöver per dag om du inte gör något annat än att ligga ner hela dagen.
Vanligtvis har en kraschdiet ett lägre kaloriintag än BMR.
Du kan använda denna sida för att beräkna din BMR. Det är dock viktigt att notera att din kropp kan skilja sig från standarderna som används i denna beräkning.
Det är inte klart vad som gör att en diet klassas som kraschdiet. Ibland anses en diet med högst 800 kcal per dag vara en kraschdiet, medan andra källor anger att en kraschdiet är vilken diet som helst med högst 1400 kcal eller lägre per dag, såsom 1200 kcal-dieten eller 1000 kcal-dieten.
En viktig faktor här är att människor skiljer sig åt i sina dagliga behov eftersom deras kroppar inte är desamma. En diet på 1400 kcal kan därför vara en kraschdiet för en större person, medan 1400 kcal kan vara tillräckligt för en mindre person.
En kraschdiet fokuserar på kortsiktig viktminskning. Det är viktigt att vara medveten om att vid en kraschdiet är det mesta av den ”snabba” viktminskningen inte kroppsfett utan vatten och glykogen.
Glykogen är en form av socker som lagras i dina muskler och i levern. Det fungerar som en ”snabb” energikälla som används först om ditt kaloriintag är för lågt. Enligt Diabetesfonden kan dina muskler lagra 300–400 gram glykogen. Om du förbränner delar av, eller hela, ditt glykogenlager kommer kroppen att återställa detta så snabbt som möjligt.
Samma sak gäller vatten. Om ditt kaloriintag är för lågt kan mängden vatten som kroppen binder minska, vilket visar sig som viktminskning. Detta kan i genomsnitt motsvara 1 till 4 kilo vatten.
Förutom att bryta ner glykogen och förlora vatten kan en kraschdiet även leda till näringsbrist. Det är därför mycket viktigt att diskutera dieten med din (hus)läkare eller en dietist.
En kraschdiet kan dessutom leda till muskelnedbrytning. Muskler kräver mycket energi. När du sänker ditt dagliga kaloriintag under en längre tid kan kroppen börja bryta ner muskler för att minska den energi som behövs för att underhålla dem. Kroppen anpassar sig till det nya kaloriintaget.
Detta får också konsekvenser när du slutar med kraschdieten och börjar öka antalet kalorier du äter per dag. Eftersom kroppen nu kräver färre kalorier (eftersom den anpassat sig till kraschdieten) kommer du att gå upp i vikt lättare när du återgår till de matvanor du hade innan kraschdieten.
Slutligen är det bra att vara medveten om att kroppen vill kompensera för alla kalorier den gått miste om under kraschdieten. Du kommer att känna ett behov av att äta mer efter att du avslutat dieten.
Som du kanske vet finns det många olika kraschdieter. Och eftersom det är svårt att följa en kraschdiet finns det också många strategier för att minska antalet kalorier du konsumerar.
Nedan beskriver vi 6 olika strategier med några exempel på kraschdieter som använder respektive strategi.
Den första strategin är den enklaste. Du räknar kalorierna i alla produkter du använder och så snart du når det maximala antalet tillåtna kalorier slutar du äta produkter som innehåller kalorier. Exempel på sådana dieter är 1000 kcal-dieten, Dr. Nowzaradan-dieten och 1200 kcal-dieten.
Inom denna strategi finns ett alternativ till att räkna kalorier, nämligen poängdieten. Istället för att räkna antalet kalorier i produkterna räknar du antalet poäng som tilldelats olika produkter. Detta blir i praktiken samma sak, men kan vara enklare att räkna.
Vissa kraschdieter fokuserar på endast en produkt. Detta är den huvudsakliga (eller enda) produkten du får använda under dieten. Dessa dieter kallas monodieter.
Att begränsa dieten till bara en produkt gör kaloriräkningen mycket enklare. Det finns heller inget behov av att fundera på vad du får eller inte får äta. Det kan dock vara mycket svårare att hålla sig till denna strategi.
Exempel på kraschdieter som använder denna strategi är citron-dieten, vattenmelon-dieten, gurk-dieten och äggdieten.
Ett exempel på en diet som fokuserar på två produkter är potatis- och yoghurtdieten.
Det finns kraschdieter som säljs under ett visst varumärke. Dessa produkter har ett fast antal kalorier för att göra det enklare att hålla koll.
Exempel på sådana dieter är Body Reset-dieten, Cambridge-dieten och Subway-dieten.
Denna strategi liknar strategi 3. Skillnaden är att du inte använder produkter från bara ett varumärke. Du kan följa färdiga menyer som redan har ett känt antal kalorier. Detta gör det enklare att räkna.
Kraschdieter som använder denna strategi är Sonja Bakker-dieten, kålsoppsdieten, sjukhusdieten och Scarsdale-dieten.
En annan strategi för att minska antalet kalorier du konsumerar är att hoppa över hela måltider. Till exempel kan du hoppa över frukosten och därigenom fasta mellan middagen och lunchen.
The Fast 800 är ett exempel på en kraschdiet som använder denna strategi. Denna diet har ett antal dagar i veckan då du fastar och kraftigt minskar antalet kalorier. Denna strategi används också i 5:2-dieten.
Den sista strategin här är att utesluta en hel kategori av livsmedel. Detta kan till exempel vara kolhydrater och ett exempel på en kraschdiet som utesluter dessa är 17-dagarsdieten. I denna diet begränsar du kaloriintaget till max 1200 kcal och fokuserar på att äta livsmedel som innehåller fett och protein men inga (eller väldigt lite) kolhydrater.
Börja inte bara följa en kraschdiet (eller någon annan diet). Rådgör först med din dietist eller läkare. Om du dessutom är överviktig, kontakta din dietist eller läkare.
Rör dig efter eget omdöme
Med professionell hjälp av en dietist borde det vara lättare att nå dina mål. Kontakta en dietist i ditt område eller prata med en läkare innan du påbörjar någon diet.
Observera att de flesta dieter inte har någon vetenskaplig grund.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar en diet, särskilt om du har ett kroniskt tillstånd som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom.
Om du tror att du kan ha en ätstörning (som anorexi eller bulimi) är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta din (hus)läkare eller sök hjälp någon annanstans. Här hittar du en lista med flera webbplatser som kan ge (online) hjälp. Dessa webbplatser ger också information till personer som känner någon med en ätstörning.