Observera: detta är endast målet med denna diet, inte nödvändigtvis dess resultat. Resultaten varierar från person till person. Rådgör med din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet.
Keto-dieten (även kallad ketosdieten eller ”lågkolhydrat, högfettdiet”) var ursprungligen avsedd att minska antalet anfall hos personer med epilepsi, men används nu även för att gå ner i vikt.
Målet med dieten är bland annat att få kroppen att bränna fett istället för kolhydrater. Kolhydrater omvandlas till glukos, fett till ketoner. Om det finns brist på glukos i blodet byter kroppen enligt dietens upphovsmän till ketoner som energikälla. Idén är att denna övergång till fettförbränning (också kallad ketos) uppnås genom att äta lite kolhydrater och mer fett.
Ketos är ett ämnesomsättningstillstånd som uppstår när kroppen inte har tillräckligt med kolhydrater för att använda som sin primära energikälla, och den börjar bryta ner lagrat fett för att producera molekyler som kallas ketoner.
Ketos kan uppstå i olika situationer, såsom under fasta, långvarig träning eller vid en lågkolhydrat-, högfettdiet som keto-dieten.
Det är viktigt att notera att ketos inte alltid är fördelaktigt och kan vara skadligt i vissa situationer, exempelvis hos personer med vissa medicinska tillstånd eller under graviditet.
Det är också viktigt att veta att ketos ibland kan orsaka biverkningar som dålig andedräkt, förstoppning och trötthet, särskilt i de inledande stadierna av övergången till en lågkolhydrat-, högfettdiet. Därför rekommenderas det att rådgöra med en vårdpersonal innan du påbörjar en ketogen diet eller gör några större förändringar i din kost.
Keto-dieten är en högfetts-, måttlig protein- och mycket lågkolhydratdiet där ditt kaloriintag vanligtvis består av ungefär:
Dessa proportioner kan variera något beroende på individuella behov och mål.
I praktiken innebär detta oftast att man äter livsmedel som är rika på nyttiga fetter, såsom avokado, nötter och frön, olivolja och fet fisk, samtidigt som man begränsar eller undviker livsmedel som är rika på kolhydrater, såsom spannmål, socker och stärkelsehaltiga grönsaker. Proteinintaget är vanligtvis måttligt och kan komma från källor som kött, fågel, fisk, ägg och mejeriprodukter.
Det är viktigt att notera att även om keto-dieten är rik på fett, betonas nyttiga fetter från hela, oprocessade livsmedel snarare än ohälsosamma fetter från processade eller friterade livsmedel.
Utöver den Standard Ketogena Dieten (SKD) som beskrivs ovan finns flera olika undergrupper av keto-dieten, var och en med sitt eget unika sätt att uppnå ketos. Här är några exempel:
Samma exempel på andra undergrupper av keto-dieten är:
Upphovsmännen till keto-dieten säger att kombinationen av att äta få kolhydrater (som i Atkins-dieten) och mycket fett är bra för att gå ner i vikt. Din kropp bör bränna mer fett och lagra mindre fett som reserv (beroende på hur mycket du äter).
Dessutom kan de höga andelarna fett, måttliga protein och låga kolhydrater i dieten hjälpa till att minska aptiten och öka mättnadskänslan, vilket kan leda till minskat kaloriintag. Fettrika livsmedel kan vara mer mättande än kolhydratrika, vilket kan hjälpa till att minska sug och förebygga överätning.
Keto-dieten jämförs ofta med Atkins. Både Atkins och keto är lågkolhydratdieter som begränsar kolhydratintaget för att främja viktminskning och försöka förbättra hälsan. Den viktiga likheten är att båda främjar ketos, där kroppen går från att använda glukos som huvudsaklig energikälla till ketoner från lagrat fett.
Det finns dock vissa skillnader mellan Atkins och keto. Här är några av de viktigaste skillnaderna:
Sammanfattningsvis är keto-dieten oftast mer restriktiv vad gäller kolhydrater och fokuserar på hela, oprocessade livsmedel jämfört med Atkins.
Det finns flera dieter som liknar keto-dieten vad gäller makronutrientfördelning och fokus på lågkolhydratintag. Här är några exempel:
Rådgör med din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon) diet, särskilt om du har diabetes eller högt kolesterolvärde.
Rör dig efter eget omdöme
Med professionell hjälp av en dietist borde det vara lättare att nå dina mål. Kontakta en dietist i ditt område eller prata med en läkare innan du påbörjar någon diet.
Observera att de flesta dieter inte har någon vetenskaplig grund.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar en diet, särskilt om du har ett kroniskt tillstånd som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom.
Om du tror att du kan ha en ätstörning (som anorexi eller bulimi) är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta din (hus)läkare eller sök hjälp någon annanstans. Här hittar du en lista med flera webbplatser som kan ge (online) hjälp. Dessa webbplatser ger också information till personer som känner någon med en ätstörning.