▼
Var medveten om: detta är bara målet med denna diet, inte nödvändigtvis dess resultat. Resultaten varierar från person till person. Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet.
När du följer dieten med låg glykemisk belastning väljer du din mat och dryck baserat på den glykemiska belastningen som produkterna har. Genom att göra det undviker du, enligt uppfinnarna, att din blodsockernivå stiger kraftigt (eller "toppar", så att säga). Tanken här är att eftersom produkter med låg glykemisk belastning gör att din blodsockernivå stiger långsammare och längre, kommer du att vara mindre benägen att känna dig hungrig och därför äta mindre.
Om en produkt innehåller kolhydrater (tänk på sockerarter, stärkelse eller fibrer) bör den ha ett glykemiskt indexvärde (GI-värde). GI-värdet anger i vilken utsträckning produkten får ditt blodsocker att stiga och baseras huvudsakligen på vilken typ av kolhydrater det finns i produkten.
Produktens sammansättning (förutom kolhydrater) påverkar också GI-värdet. Detta beror på att det delvis avgör hur snabbt kolhydraterna kan absorberas. Metoden för att tillaga maten, som tillagning, bakning eller stekning, påverkar också detta värde.
GI-värdet säger ingenting om hur hälsosam en produkt är. Det kan inte heller förutsäga hur mycket din blodsockernivå kommer att stiga, eftersom individuella skillnader är mycket stora (t.ex. för att din matsmältning fungerar annorlunda, snabbare eller långsammare, än någon annans).
Förutom GI-värdet är det viktigt hur mycket av en produkt du äter. Det är här det glykemiska belastningsvärdet, GL-värdet, kommer in i bilden. Detta värde tar hänsyn till hur många kolhydrater du slutligen konsumerar.
GL-värdet bestäms genom att multiplicera antalet kolhydrater i en produkt (eller per 100 g portion, till exempel) med GI-värdet och dividera det med 100. Alltså: Antal kolhydrater x GI-värde / 100.
Ett GL-värde på 10 eller lägre anses vara en låg belastning, medan ett värde på 20 eller högre anses vara en hög belastning. Så att äta en rätt med ett högt GL-värde skulle få ditt blodsocker att stiga mer än en rätt med ett lågt GL-värde.
Om du följer den glykemiska belastningsdieten tittar du bara på kolhydraterna i produkterna. Du tar till exempel inte hänsyn till proteiner eller fetter. Dessutom säger inte GL-värdet något om hur hälsosam en produkt är.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet, särskilt om du har diabetes.
Flera böcker har skrivits om denna diet. Nedan följer några exempel:
Exempel på andra dieter som använder glykemiskt index är Montignac-dieten och GI-dieten.
Rör dig efter eget omdöme
Med professionell hjälp av en dietist borde det vara lättare att nå dina mål. Kontakta en dietist i ditt område eller prata med en läkare innan du påbörjar någon diet.
Observera att de flesta dieter inte har någon vetenskaplig grund.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar en diet, särskilt om du har ett kroniskt tillstånd som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom.
Om du tror att du kan ha en ätstörning (som anorexi eller bulimi) är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta din (hus)läkare eller sök hjälp någon annanstans. Här hittar du en lista med flera webbplatser som kan ge (online) hjälp. Dessa webbplatser ger också information till personer som känner någon med en ätstörning.