swedish
dutch english german french spanish portuguese italian

Balansdagen

Mål: att förhindra att du går upp i vikt

Var medveten om: detta är bara målet med denna diet, inte nödvändigtvis dess resultat. Resultaten varierar från person till person. Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet.

Balansdagen

Balansdagen uppfanns av det holländska näringscentrumet. För alla andra dagar, se 5-skivan. En balansdag är en dag då du kompenserar för vad du åt eller drack för mycket dagen innan.

Varför en balansdag?

Syftet med en balansdag är att hjälpa dig att undvika att gå upp i vikt (t.ex. för att du åt en påse chips dagen innan). Målet är att hålla ditt kaloriintag i balans.

Färre kalorier

Rådet här är att äta och dricka färre kalorier än normalt. Så här kompenserar du för vad du åt eller drack för många kalorier dagen innan. Välj till exempel en frukost på 200-350 kalorier, en lunch på 350-600 kalorier och en middag på 375-750 kalorier.

Ät hälsosamt

Ät mycket frukt och grönsaker på din balansdag. Se till att du får i dig en rejäl dos vitaminer och mineraler. Framför allt, ät eller drick mindre (eller inga) feta produkter eller produkter med tillsatt socker.

Utöva

På din balansdag kan du också välja att förbränna de extra kalorierna genom att träna mer än vanligt. Gör till exempel 20 minuter intensiv intervallkonditionsträning.

Var medveten

Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet, särskilt om du har diabetes.

Mål

  • Deltid
  • Mindre socker
  • Mindre fett
  • Hälsosammare mat

Rörelse

(Exempel) Intensiv intervallkonditionsträning i 20 minuter

Reaktioner (0)
Lägg till reaktion

Dietister

Med professionell hjälp av en dietist borde det vara lättare att nå dina mål. Kontakta en dietist i ditt område eller prata med en läkare innan du påbörjar någon diet.

Allmänna varningar

Observera att de flesta dieter inte har någon vetenskaplig grund.

Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar en diet, särskilt om du har ett kroniskt tillstånd som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom.

Ätstörningar

Om du tror att du kan ha en ätstörning (som anorexi eller bulimi) är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta din (hus)läkare eller sök hjälp någon annanstans. Här hittar du en lista med flera webbplatser som kan ge (online) hjälp. Dessa webbplatser ger också information till personer som känner någon med en ätstörning.