▼
Var medveten om: detta är bara målet med denna diet, inte nödvändigtvis dess resultat. Resultaten varierar från person till person. Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet.
SIBO står för Small Intestinal Bacterial Overgrowth. SIBO-dieten riktar sig till personer som lider av detta.
Dieten kallas även SIBO-elimineringsdieten. Dieten är en FODMAP-begränsad och kolhydratfattig diet samt en elimineringsdiet.
Det är viktigt att nämna att SIBO-dieten fortfarande är under utveckling (forskning pågår fortfarande på dieten).
Om det finns överväxt av bakterier i tunntarmen (SIBO) kan du drabbas av tarmproblem. Orsaken till en sådan överväxt är inte känd, men misstänkta är tarminfektion, hypoklorhydri eller att du har genomgått en tarmoperation.
Det är möjligt att testa för SIBO med ett utandningstest. Ett sådant test finns tillgängligt på vissa sjukhus.
Tarmsymtomen vid SIBO kan vara mycket lika de som är förknippade med irritabel tarm. FODMAP-dieten, bland annat, har utformats för personer med irritabel tarm.
Tanken bakom SIBO-dieten är att man svälter bakterierna i tunntarmen. Bakterierna livnär sig på vissa produkter man äter. Genom att eliminera dessa produkter från kosten bör antalet bakterier i tunntarmen minska. Därför är SIBO-dieten en eliminationsdiet.
Kosten består av två faser: eliminationsfasen och återintroduktionsfasen. I eliminationsfasen får man inte konsumera många olika produkter. Detta för att säkerställa att överskottet av bakterier i tunntarmen får mindre näring.
De produkter du inte får konsumera är de som finns på den röda listan. Produkter som du bör konsumera mindre av finns på den orangea eller gula listan. Produkter som är tillåtna finns på den gröna listan.
Elimineringsfasen varar vanligtvis 2 till 6 veckor.
Under återintroduktionsfasen kommer du att återintroducera produkterna i din kost. Du försöker ta reda på om det finns några produkter som orsakar SIBO och i så fall vilka.
Du gör detta genom att använda ett schema. Till exempel provar du en halv portion av produkten den första dagen. Om du får några besvär slutar du, men om du inte får några besvär provar du en hel portion nästa dag och ser om du får några besvär. På den tredje dagen provar du till exempel en extra stor portion.
Obs: Om du vill följa denna diet bör du göra det med vägledning av en professionell person. Leta till exempel efter en dietist i ditt område.
Som tidigare nämnts använder SIBO-dieten färgade listor. Under eliminationsfasen kan du äta vad som helst från den gröna listan. Produkter från den gula listan är begränsade till en produkt per måltid. Produkter från den röda och orangea listan bör undvikas.
Du kan inte hitta exakt vilka produkter som finns på vilken lista online. Möjligen beror det på att dieten fortfarande är under utveckling. Nedan har vi dock hittat produkter som är tillåtna/inte tillåtna med SIBO.
Förutom alla produkter du får och inte får äta, rekommenderar SIBO-dieten vanligtvis att begränsa din portionsstorlek per måltid och vänta fyra timmar mellan måltiderna.
SIBO-dieten kombineras ofta med användning av antibiotika. Fråga din läkare eller dietist för mer information.
SIBO-dieten och dess effekter studeras fortfarande. Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet.
Joyce Bijl och Jacquiline Gerrits skrev den holländska boken 'SIBO'. I den här boken hittar du mer information om vad SIBO exakt innebär. Det verkar inte finnas någon engelsk översättning av boken tillgänglig.
SIBO-dieten kan jämföras med andra dieter som fokuserar på tarmproblem, såsom FODMAP-dieten, Specific carbohydrates-dieten, GAPS-dieten och Clever guts-dieten.
Rör dig efter eget omdöme
Med professionell hjälp av en dietist borde det vara lättare att nå dina mål. Kontakta en dietist i ditt område eller prata med en läkare innan du påbörjar någon diet.
Observera att de flesta dieter inte har någon vetenskaplig grund.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar en diet, särskilt om du har ett kroniskt tillstånd som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom.
Om du tror att du kan ha en ätstörning (som anorexi eller bulimi) är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta din (hus)läkare eller sök hjälp någon annanstans. Här hittar du en lista med flera webbplatser som kan ge (online) hjälp. Dessa webbplatser ger också information till personer som känner någon med en ätstörning.