▼
Var medveten om: detta är bara målet med denna diet, inte nödvändigtvis dess resultat. Resultaten varierar från person till person. Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet.
Eliminationsdieten är en metod för att upptäcka om vissa symtom orsakas av livsmedelsprodukter. Man gör detta genom att ta bort många produkter från kosten och observera om symtomen försvinner. Om så är fallet följs ofta eliminationsdieten av en provokationsdiet, där produkterna återinförs.
När man följer en eliminationsdiet undviker man alla livsmedel som kan orsaka hälsoproblem. Produktutbudet är stort, vilket kan göra det mycket svårt att följa en eliminationsdiet. Därför rekommenderas det att följa en eliminationsdiet under överinseende av en professionell person, till exempel en dietist.
Vanligtvis varar dieten cirka 2–6 veckor. Beroende på varianten eller din situation kan den dock vara kortare eller längre.
Eliminationsdieten används för olika besvär eller medicinska indikationer. Den kan till exempel användas för att upptäcka matallergier. Tre exempel på andra typer av besvär/indikationer där eliminationsdieten används är:
Vid ADHD kan eliminationsdieten användas för att undersöka om symtom som koncentrationsproblem och oförmåga att kontrollera impulser (delvis) orsakas av mat. Ett exempel på en sådan eliminationsdiet är RED-dieten. Denna diet är specifikt riktad mot barn med ADHD.
Vid misstanke om celiaki kan man besluta att utesluta gluten. Om gluten faktiskt orsakar besvären kan en glutenfri kost följas.
Personer med tarmproblem kan använda en eliminationsdiet för att undersöka påverkan av vissa typer av kolhydrater på tarmarna. Exempel på sådana eliminationsdieter är GAPS-dieten och FODMAP-dieten.
Ett annat exempel på en eliminationsdiet för tarmproblem är AIP-dieten som specifikt riktar sig mot autoimmuna sjukdomar, inklusive Crohns sjukdom.
Typiska produkter som utesluts från kosten är mejeriprodukter, sojaprodukter, veteprodukter, produkter med gluten, skaldjur, citrusfrukter, skaldjur och nötter. Aubergine, tomater, potatis, ägg, majs och fläsk är också bland de produkter som ofta utesluts.
Vad som är tillåtet varierar beroende på eliminationsdiet. Vanligtvis är kött, fisk, grönsaker och frukt tillåtna. Utöver det kan du dricka vatten och (vanligtvis) te.
Om eliminationsdieten har hjälpt med dina besvär/symtom följs den ofta av en provokationsdiet, även kallad återintroduktionsfasen (som följer efter eliminationsfasen) eller (mat)provokationstestet.
Under provokationsdieten (eller återintroduktionsfasen) återinför du de uteslutna produkterna i din kost för att upptäcka vilka av dessa produkter som leder till besvären.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar denna (eller någon annan) diet. Eliminationsdieten kan vara farlig för dig, till exempel på grund av näringsbrist som kan uppstå.
Du kan hitta flera böcker om eliminationsdieten. Till exempel Eliminationsdieten, Eliminationsdieten och IBS-eliminationsdieten och kokboken.
Exempel på eliminationsdieter som listas på den här webbplatsen är GAPS-dieten, AIP-dieten, FODMAP-dieten och RED-dieten.
Rör dig efter eget omdöme
Med professionell hjälp av en dietist borde det vara lättare att nå dina mål. Kontakta en dietist i ditt område eller prata med en läkare innan du påbörjar någon diet.
Observera att de flesta dieter inte har någon vetenskaplig grund.
Rådfråga din läkare eller dietist innan du påbörjar en diet, särskilt om du har ett kroniskt tillstånd som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom.
Om du tror att du kan ha en ätstörning (som anorexi eller bulimi) är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta din (hus)läkare eller sök hjälp någon annanstans. Här hittar du en lista med flera webbplatser som kan ge (online) hjälp. Dessa webbplatser ger också information till personer som känner någon med en ätstörning.